Om våld

Våld i nära relationer omfattar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i både heterosexuella och samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer. Det som kännetecknar detta våld är att den utsatta och den som använder våld har en nära relation med känslomässiga band till varandra. Detta gör det svårt för den våldsutsatta att göra motstånd och bryta relationen.

Våldet utövas oftast i hemmet eller på platser där utomstående har dålig insyn. Det gör att det ofta kan fortsätta utan att någon märker något eller reagerar.
Den vanligaste formen av våld i nära relationer utövas av en man mot en kvinna som han har eller har haft en relation till. Det våld en kvinna utsätts för är ofta grövre och mer systematiskt i förhållande till det våld en man utsätts för av en kvinnlig partner.

Kvinnor uttrycker en starkare rädsla för den man som utövar eller har utövat våld mot henne i förhållande till hur män upplever rädsla inför en kvinnlig, våldsam partner.
I Sverige dödas varje år minst 13 kvinnor av en manlig nuvarande eller före detta partner. Motsvarande siffra för män dödade av en kvinnlig nuvarande eller före detta partner är 2-4 personer per år.

Att utöva våld mot en närstående har alltid en avsikt. I regel för att hindra någon ifrån att göra något som denne vill, eller tvärtom förmå någon att göra något emot sin vilja. Att använda olika former av våld är ett effektivt sätt att utöva makt och kontroll eftersom våldet skrämmer och skadar den utsatte. Våld i nära relationer kan visserligen ske vid ett enstaka tillfälle men vanligare är att våldet eskalerar och tenderar att öka i omfattning med tiden.

Våld kan utövas fysiskt, psykiskt, sexuellt eller genom försummelse:

Fysiskt våld är slag, sparkar och knuffar som ofta lämnar synliga skador, till exempel blåmärken, svullnader, tandfrakturer, bitmärken eller andra skador.

Psykiskt våld innebär verbala kränkningar, hot, isolering och kränkande handlingar som kontroll av telefonsamtal, sms och mejl.

Sexuellt våld kan innebära oönskad beröring, att bli tvingad till sexuella handlingar eller våldtäkt.

Försummelse kan innebära att en person inte får sina dagliga behov tillgodosedda som exempelvis mat, hygien och medicin. Försummelse drabbar oftast personer som är beroende av andra för sin dagliga livsföring och riktas främst mot personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, äldre och barn.

Länkar

Socialstyrelsen
www.socialstyrelsen.se

Nationellt centrum för kvinnofrid
www.nck.uu.se

Unizon
www.unizon.se